DrakGrottan

Idag var det dags. Idag skrapades körteln bort som orsakade Marcus snarkningar, kvävningsljud samt sömnapne.
Vid ca 7:40 var vi på Ryhov efter en förvånansvärt lugn bussresa med honom. Anmälde oss som vi skulle. Vi hade tid kl 8:00 men något mer akut kom imellan så vi fick vänta till kl 10 ungefär. Men innan dess hann jag jaga honom i div olika uppvakningsrum, inne i båsen hos andra barnpatienter osv. Sen fick han lugnande via näsdroppar. Lite lugnare blev han, men inte värre än när han är lite småtrött. De var lite förvånade över detta. Venflon sattes utan bekymmer, där var han duktig (emla-plåster på i 1,5 timme innan). Efter det fick jag ta på mig en snygg outfit (har med den hem :D) och traska iväg till op-rummet. Väl där slutade Mackan att vara snäll och samarbetsvillig. Han skulle ha dörrarna öppna (flyktväg?). Sen började de ge sömnmedlet. Han var envis (som sin moster ;) ) och det tog lite tid innan han slocknade mitt i sina protester. Efter det fick jag gå ut. Traskade ut och ringde syrran och meddelade att han nu sov och att hon gärna fick komma upp (stöd ni vet). Gick tbx ner efter en stund, och då hade han precis anlänt till uppvaket. Gick in till min lille prins. Han låg på sidan i sängen med huvudskydd, täcke och en tub i halsen. Detta var mer otäckt att se än när han sövdes, så jag bröt ihop lite (man får passa på medans de sover och inte ser eller hör). En sjuksköterska var där hela tiden, då slangen dras vid första plötsliga uppvaknandet. Tog kanske max 10 min, så hände det, slangen drogs och han hostade en massa slem, men somnade om fort igen. Efter en stund kom nästa hostattack. Sjuksköterskorna tyckte det lät som krupp, så de ringde nån och bad om att få inhalera med något, vilket de fick. Så det iordningställdes och börjades ges via syrgasmask. Men nu vaknade Mackan till och vart vansinnig, sparkade och skrek, han var helt vild, så de gav honom lite mer sömnmedel, bonk, så sov han igen. Mer inhalerande en stund. Och så vaknade han igen. Arg som ett bi. Skrek och slogs. Satt och försökte lugna honom en bra stund innan de till slut kopplade bort droppet och lät oss gå runt lite. Men han var fortfarande jättearg och höll på. Syrran dök upp nu med, med presenter till honom (underbara syster <3 ) men han var extremt svårflörtad. Vi kämpade länge med att försöka få honom lugn och till slut släppte det. Men han ville inte ha vatten, saft eller glass (än iaf). Och så hörde jag sjuksköterskan nämna att Marcus inhalerat adrenalin. Hmmm... varför? Fick inget svar av det från läkaren. Ska snoka lite om det och se när det brukar ges egentligen (misstanke om hjärtat här). Jaja, efter mycket om och men, med en snabbt pigg son, så fick vi iaf åka hem. Kom hem vid ca 14:30 och ska nu ta det lugnt med lilleman. Är ganska trött i skallen efter denna dagen, så kan ha missat lite i berättelsen. Men det kan man fylla i sen ju ;)

Ha en bra dag :)