Nu är operationen över :)
Idag var det dags. Idag skrapades körteln bort som orsakade Marcus snarkningar, kvävningsljud samt sömnapne.
Vid ca 7:40 var vi på Ryhov efter en förvånansvärt lugn bussresa med honom. Anmälde oss som vi skulle. Vi hade tid kl 8:00 men något mer akut kom imellan så vi fick vänta till kl 10 ungefär. Men innan dess hann jag jaga honom i div olika uppvakningsrum, inne i båsen hos andra barnpatienter osv. Sen fick han lugnande via näsdroppar. Lite lugnare blev han, men inte värre än när han är lite småtrött. De var lite förvånade över detta. Venflon sattes utan bekymmer, där var han duktig (emla-plåster på i 1,5 timme innan). Efter det fick jag ta på mig en snygg outfit (har med den hem :D) och traska iväg till op-rummet. Väl där slutade Mackan att vara snäll och samarbetsvillig. Han skulle ha dörrarna öppna (flyktväg?). Sen började de ge sömnmedlet. Han var envis (som sin moster ;) ) och det tog lite tid innan han slocknade mitt i sina protester. Efter det fick jag gå ut. Traskade ut och ringde syrran och meddelade att han nu sov och att hon gärna fick komma upp (stöd ni vet). Gick tbx ner efter en stund, och då hade han precis anlänt till uppvaket. Gick in till min lille prins. Han låg på sidan i sängen med huvudskydd, täcke och en tub i halsen. Detta var mer otäckt att se än när han sövdes, så jag bröt ihop lite (man får passa på medans de sover och inte ser eller hör). En sjuksköterska var där hela tiden, då slangen dras vid första plötsliga uppvaknandet. Tog kanske max 10 min, så hände det, slangen drogs och han hostade en massa slem, men somnade om fort igen. Efter en stund kom nästa hostattack. Sjuksköterskorna tyckte det lät som krupp, så de ringde nån och bad om att få inhalera med något, vilket de fick. Så det iordningställdes och börjades ges via syrgasmask. Men nu vaknade Mackan till och vart vansinnig, sparkade och skrek, han var helt vild, så de gav honom lite mer sömnmedel, bonk, så sov han igen. Mer inhalerande en stund. Och så vaknade han igen. Arg som ett bi. Skrek och slogs. Satt och försökte lugna honom en bra stund innan de till slut kopplade bort droppet och lät oss gå runt lite. Men han var fortfarande jättearg och höll på. Syrran dök upp nu med, med presenter till honom (underbara syster <3 ) men han var extremt svårflörtad. Vi kämpade länge med att försöka få honom lugn och till slut släppte det. Men han ville inte ha vatten, saft eller glass (än iaf). Och så hörde jag sjuksköterskan nämna att Marcus inhalerat adrenalin. Hmmm... varför? Fick inget svar av det från läkaren. Ska snoka lite om det och se när det brukar ges egentligen (misstanke om hjärtat här). Jaja, efter mycket om och men, med en snabbt pigg son, så fick vi iaf åka hem. Kom hem vid ca 14:30 och ska nu ta det lugnt med lilleman. Är ganska trött i skallen efter denna dagen, så kan ha missat lite i berättelsen. Men det kan man fylla i sen ju ;)
Ha en bra dag :)
Vid ca 7:40 var vi på Ryhov efter en förvånansvärt lugn bussresa med honom. Anmälde oss som vi skulle. Vi hade tid kl 8:00 men något mer akut kom imellan så vi fick vänta till kl 10 ungefär. Men innan dess hann jag jaga honom i div olika uppvakningsrum, inne i båsen hos andra barnpatienter osv. Sen fick han lugnande via näsdroppar. Lite lugnare blev han, men inte värre än när han är lite småtrött. De var lite förvånade över detta. Venflon sattes utan bekymmer, där var han duktig (emla-plåster på i 1,5 timme innan). Efter det fick jag ta på mig en snygg outfit (har med den hem :D) och traska iväg till op-rummet. Väl där slutade Mackan att vara snäll och samarbetsvillig. Han skulle ha dörrarna öppna (flyktväg?). Sen började de ge sömnmedlet. Han var envis (som sin moster ;) ) och det tog lite tid innan han slocknade mitt i sina protester. Efter det fick jag gå ut. Traskade ut och ringde syrran och meddelade att han nu sov och att hon gärna fick komma upp (stöd ni vet). Gick tbx ner efter en stund, och då hade han precis anlänt till uppvaket. Gick in till min lille prins. Han låg på sidan i sängen med huvudskydd, täcke och en tub i halsen. Detta var mer otäckt att se än när han sövdes, så jag bröt ihop lite (man får passa på medans de sover och inte ser eller hör). En sjuksköterska var där hela tiden, då slangen dras vid första plötsliga uppvaknandet. Tog kanske max 10 min, så hände det, slangen drogs och han hostade en massa slem, men somnade om fort igen. Efter en stund kom nästa hostattack. Sjuksköterskorna tyckte det lät som krupp, så de ringde nån och bad om att få inhalera med något, vilket de fick. Så det iordningställdes och börjades ges via syrgasmask. Men nu vaknade Mackan till och vart vansinnig, sparkade och skrek, han var helt vild, så de gav honom lite mer sömnmedel, bonk, så sov han igen. Mer inhalerande en stund. Och så vaknade han igen. Arg som ett bi. Skrek och slogs. Satt och försökte lugna honom en bra stund innan de till slut kopplade bort droppet och lät oss gå runt lite. Men han var fortfarande jättearg och höll på. Syrran dök upp nu med, med presenter till honom (underbara syster <3 ) men han var extremt svårflörtad. Vi kämpade länge med att försöka få honom lugn och till slut släppte det. Men han ville inte ha vatten, saft eller glass (än iaf). Och så hörde jag sjuksköterskan nämna att Marcus inhalerat adrenalin. Hmmm... varför? Fick inget svar av det från läkaren. Ska snoka lite om det och se när det brukar ges egentligen (misstanke om hjärtat här). Jaja, efter mycket om och men, med en snabbt pigg son, så fick vi iaf åka hem. Kom hem vid ca 14:30 och ska nu ta det lugnt med lilleman. Är ganska trött i skallen efter denna dagen, så kan ha missat lite i berättelsen. Men det kan man fylla i sen ju ;)
Ha en bra dag :)
Självdiagnos: Galen!
Japp. Spritt språngande galen. Totalt kookoooo. Hissen har fastnat på bottenvåningen. IQ babdboll.
Varför?
Finns 2 anledningar (3 ibland, men idag är han hyfsat lugn ;p).
Den första anledningen är:
Snö. Otäcka jävla vita elände. Sverige drunknar i detta frusna vatten som envisas med att trilla ner från ett heltäckande molnhelvete! Denna envisa vita massa kommer driva fler till galenskapens stup. Jag har iaf trillat ner där...wooohoooohaaaaaaaaaaaaaaa *brak*. Ni ev snöälskare som skakar på huvudet bakom skärmen när ni läser detta, kommer ni att älska allt vatten som kommer invadera era källare, dränka era stövlar, döda motorerna på era bilar i era tappra (dumma?) försök att ändå åka 500 m till affären för ett pkt mjölk? ;p Har ni råd att införskaffa en plastbåt med en 8 hästars motor som förhoppningsvis inte trasslar in sig i träden ni ska passera? Kommer ni att älska alla lerras? Kommer ni att älska våren i år? :D
Andra anledningen:
OS. Jag trillade dit idag. Jag råkade zappa förbi kanal 1 när herrarnas jaktstafett var. Jag fastnade när jag såg svensken Johan Olsson ligga 15 sekunder före de andra. Jag vara bara TVUNGEN att se hur det slutade. Jag skrek, tjoade, hoppade på alla 4 i sängen. Jag svor hemska eder över konurrenter och hoppades att de åtminstone skulle köra på ett träd, snällaste önskningen var att de skulle trilla och hångla upp det där vita eländet. Upploppet var rena tokakten här hemma. Mackan höll på att studsa ur sängen på grund av hans tossiga mamma. Oh ja jajaa jaaaaaaa, Sverige tog guld och brons. Fy fan vad vi är braaaaa!!! Glädjetårar på mina kinder, Per Elofsson snyftade på tvn. Hur knäpp kan man inte bli över en sporthändelse då? hehe
Grattis Marcus Johan till guldet respektive bronset, det förtjänade ni verkligen :)
För min del är alla kanaler som visar OS strikt förbjudna hädanefter. Anne på Grönkulla ger lagom med känslor eller inga alls ;)
Ha det så insnöat och bläigt ;)
Varför?
Finns 2 anledningar (3 ibland, men idag är han hyfsat lugn ;p).
Den första anledningen är:
Snö. Otäcka jävla vita elände. Sverige drunknar i detta frusna vatten som envisas med att trilla ner från ett heltäckande molnhelvete! Denna envisa vita massa kommer driva fler till galenskapens stup. Jag har iaf trillat ner där...wooohoooohaaaaaaaaaaaaaaa *brak*. Ni ev snöälskare som skakar på huvudet bakom skärmen när ni läser detta, kommer ni att älska allt vatten som kommer invadera era källare, dränka era stövlar, döda motorerna på era bilar i era tappra (dumma?) försök att ändå åka 500 m till affären för ett pkt mjölk? ;p Har ni råd att införskaffa en plastbåt med en 8 hästars motor som förhoppningsvis inte trasslar in sig i träden ni ska passera? Kommer ni att älska alla lerras? Kommer ni att älska våren i år? :D
Andra anledningen:
OS. Jag trillade dit idag. Jag råkade zappa förbi kanal 1 när herrarnas jaktstafett var. Jag fastnade när jag såg svensken Johan Olsson ligga 15 sekunder före de andra. Jag vara bara TVUNGEN att se hur det slutade. Jag skrek, tjoade, hoppade på alla 4 i sängen. Jag svor hemska eder över konurrenter och hoppades att de åtminstone skulle köra på ett träd, snällaste önskningen var att de skulle trilla och hångla upp det där vita eländet. Upploppet var rena tokakten här hemma. Mackan höll på att studsa ur sängen på grund av hans tossiga mamma. Oh ja jajaa jaaaaaaa, Sverige tog guld och brons. Fy fan vad vi är braaaaa!!! Glädjetårar på mina kinder, Per Elofsson snyftade på tvn. Hur knäpp kan man inte bli över en sporthändelse då? hehe
Grattis Marcus Johan till guldet respektive bronset, det förtjänade ni verkligen :)
För min del är alla kanaler som visar OS strikt förbjudna hädanefter. Anne på Grönkulla ger lagom med känslor eller inga alls ;)
Ha det så insnöat och bläigt ;)
Kära bloggläsare...
Hur ödet ledde er till denna blogg vet bara ni. Ni kanske fått länken av mig, hittat den av en slump eller så är ni av den renrasiga snokande typen som i det tysta försöker hitta nått snaskigt att använda emot mig eller nån familjemedlem....
Nu är det så här då, jag har och kommer aldrig bli en "typisk" bloggare. Vägrar lägga ut dagens outfit på ungarna, veckans middagsschema, vardagliga tråkiga händelser osv ;) Jag vill ha det lite ironiskt, sarkastiskt. Även om just du inte förstår vad det ironiska är, så vet andra det. Tolkar man min blogg bokstavligen, trots övertydlighet om ironi, så är man helt klart ute efter något.
Jag nämner min syster lite då och då. Jag kan driva hjärtligt med henne och hennes små..hmm.. egenheter ;)
Vi är två helt skilda individer på många sätt, men ändå sammansatta. Vi har en nära och fruktansvärt bra relation. Vi delar en del åsikter, rycker hårtussar på varandra över odelade (obs, ej bokstavligen för de oinsatta) .
Min syster har 2 flickor, jag har 2 pojkar. Hennes barn är som "tamboskap" jämfört med mina "vilddjur". Sätt ihop en "vilde" med en "tam" och det är rena cirkusen :D Jag har en off-knapp som kan stänga ute deras tjafs och gnäll, men det innebär inte att jag är helt blind och döv..tss... Trodde snokarna att jag skulle bjussa på en gratis eller?? ;p
Min kära syster har inte en off-knapp. Hon är överallt och ingenstans (för att nästan) hela tiden för att styra upp det hela. Men det innebär inte att vildarna inte får lösa lite konflikter själva... Men det ska enligt vissa tolkas som att hon inte klarar av 2 barn. Ursäkta, men man kan ta reda på vilka barn det gäller och hur de är i sina personligheter innan man låter foderluckan glappa.
Marcus, min älskade lille trollunge, är ett energiknippe som kräver en hel del. Och just nu är han inne i sin fulla trotsålder ( fast jag är klart övertygad om att han föddes trotsig ;) ) och är ingen semester i alla lägen ;)
Fast egentligen, hade ni varit en vän eller umgåtts med oss, så hade ni vetat om det mesta om hur vi alla funkar ihop och enskilt. Vet ni inte, så är ni antingen helt okända läsare, ytterst ytligt bekanta eller av den sorten jag inte riktigt tål, snokaren som tror att en blogg utan ett helt seriöst innehåll kan innehålla information som är av värde att använda emot någon. Ta och kolla upp betydelsen av ironi samt sarkasm..... Och sluta grip efter halmstrån i ren desperation.. Fast det får mig iaf att dra upp smilgroparna en bra bit ;)
Trött i den grå massan idag så det kan vara lite hoppigt i detta inlägget (också) men men, det kunde varit värre.
Ha en bra kväll/natt och morgondag :)
Nu är det så här då, jag har och kommer aldrig bli en "typisk" bloggare. Vägrar lägga ut dagens outfit på ungarna, veckans middagsschema, vardagliga tråkiga händelser osv ;) Jag vill ha det lite ironiskt, sarkastiskt. Även om just du inte förstår vad det ironiska är, så vet andra det. Tolkar man min blogg bokstavligen, trots övertydlighet om ironi, så är man helt klart ute efter något.
Jag nämner min syster lite då och då. Jag kan driva hjärtligt med henne och hennes små..hmm.. egenheter ;)
Vi är två helt skilda individer på många sätt, men ändå sammansatta. Vi har en nära och fruktansvärt bra relation. Vi delar en del åsikter, rycker hårtussar på varandra över odelade (obs, ej bokstavligen för de oinsatta) .
Min syster har 2 flickor, jag har 2 pojkar. Hennes barn är som "tamboskap" jämfört med mina "vilddjur". Sätt ihop en "vilde" med en "tam" och det är rena cirkusen :D Jag har en off-knapp som kan stänga ute deras tjafs och gnäll, men det innebär inte att jag är helt blind och döv..tss... Trodde snokarna att jag skulle bjussa på en gratis eller?? ;p
Min kära syster har inte en off-knapp. Hon är överallt och ingenstans (för att nästan) hela tiden för att styra upp det hela. Men det innebär inte att vildarna inte får lösa lite konflikter själva... Men det ska enligt vissa tolkas som att hon inte klarar av 2 barn. Ursäkta, men man kan ta reda på vilka barn det gäller och hur de är i sina personligheter innan man låter foderluckan glappa.
Marcus, min älskade lille trollunge, är ett energiknippe som kräver en hel del. Och just nu är han inne i sin fulla trotsålder ( fast jag är klart övertygad om att han föddes trotsig ;) ) och är ingen semester i alla lägen ;)
Fast egentligen, hade ni varit en vän eller umgåtts med oss, så hade ni vetat om det mesta om hur vi alla funkar ihop och enskilt. Vet ni inte, så är ni antingen helt okända läsare, ytterst ytligt bekanta eller av den sorten jag inte riktigt tål, snokaren som tror att en blogg utan ett helt seriöst innehåll kan innehålla information som är av värde att använda emot någon. Ta och kolla upp betydelsen av ironi samt sarkasm..... Och sluta grip efter halmstrån i ren desperation.. Fast det får mig iaf att dra upp smilgroparna en bra bit ;)
Trött i den grå massan idag så det kan vara lite hoppigt i detta inlägget (också) men men, det kunde varit värre.
Ha en bra kväll/natt och morgondag :)
Varför sport kan vara så jävla irriterande!(och komiskt)
Vartannat år är det sommar OS och vartannat vinter OS (info för de icke sportintresserade). Däremellan är det VM av olika slag i diverse olika saker, t ex fotboll, hockey, bandy osv. Inget ont om sport så sett, men det får en del att sluta fungera som individer. De slutar att sova, lyssna. Vardagen med alla dess måsten går upp i rök. De blir selektivt döva, allt annat än kommentatorns röst sållas bort. Inte en enda sekund får missas, allt läsbart om resultat insupes med en orgasmliknande känsla (eller min). Det ska diskuteras in i minsta lilla detalj, vad kunde de tävlande gjort bättre, vad kunde värdnationen gjort mer av bla bla. I stort sett har varenda jäkla kanal nått med OS att göra, undantaget är väl en tv 4 kanal (för oss dödliga utan 1000 kanaler via parabol eller annat). Det finns faktiskt en hel hög med människor som nöjer sig med att se resultaten i korthet, en sammafattning av dagens tävlingar, som vill kunna se annat på tv. Inte ens på nätet slipper man undan det. Vilket forum man än är på eller vilken tidningssida man kikar på så handlar det om... Sport! Undrar hur många förhållande som kommer gå i graven efter detta OS? Och undrar hur många karlar som kommer ha stekpanneformade sår i pannan? ;p
* Halvt hjärndöda, dregglande karlar.
* Rabiata tjejer som försöker få kontakt med "det" framför tvn.
* Skrikande ungar i varierande åldrar som inte förstår varför pappa är totalt *off* och att mamma är så nära total hjärnsmälta som man kan bli.
* Elräkningar som far i taket på grund av att alla tv-apparater är igång samtidigt så ingen höjdpunkt missas (enda gången män uppvisar simultankapacitet ;) )
* Mat som nästan ruttnar under nosen på *det* framför tvn.
Tja, finns nog en hel del mer om varför sport kan vara irriterande, men fick med lite iaf ;)
Och man bör nog inte ta allt precis ordagrannt, utan lägg in lite ironi i det med :D
* Halvt hjärndöda, dregglande karlar.
* Rabiata tjejer som försöker få kontakt med "det" framför tvn.
* Skrikande ungar i varierande åldrar som inte förstår varför pappa är totalt *off* och att mamma är så nära total hjärnsmälta som man kan bli.
* Elräkningar som far i taket på grund av att alla tv-apparater är igång samtidigt så ingen höjdpunkt missas (enda gången män uppvisar simultankapacitet ;) )
* Mat som nästan ruttnar under nosen på *det* framför tvn.
Tja, finns nog en hel del mer om varför sport kan vara irriterande, men fick med lite iaf ;)
Och man bör nog inte ta allt precis ordagrannt, utan lägg in lite ironi i det med :D
